Har precis börjat landa efter en 3 timmar lång och väldigt tung föreläsning om hur man hanterar patienter och närstående före och efter döden. Fruktansvärt hemskt men samtidigt väldigt lärorikt, är väldigt glad över att jag har 2 år på mig innan jag själv kommer bli den som kommer med det hemska beskedet till patientens närstående och den som verkligen säger - " han/hon är död nu", Det var något jag verkligen fångade upp, hur viktigt det är att faktiskt säga DÖD istället för avliden, gått bort, somnat in. Tydligen är det bättre för närstående att höra död, på något sätt hjälper det tydligen till i sorgearbetet. Detta kan jag kanske förstå visserligen, det är ju på detta sätt i vanliga livet också, om man väver in något i massa annat för att det är jobbigt att säga eller göra blir det väldigt diffust, om man däremot går rakt på sak blir det mer verkligt och lättare att ta till sig. Dock inte sagt att döden är lätt att ta till sig men ni kanske förstår hur jag menar...