För någon dag sen pratade jag med en kompis som sa att hon hatade sitt liv, allting gick i motvind och hon sa att hon skulle göra vad som helst för att få byta liv med någon.

Jag gick och grubblade på detta och kom fram till att även om livet rent ut sagt suger, skulle jag vilja byta bort det då?

Svaret på det för mig är nej, jag skulle inte vilja ha ett liv där varje dag innebär solsken och röda rosor. Då skulle det inte finnas någon mening med att leva. Alla dagar skulle vara likadan som dagen innan och inget spännande skulle hända. Sen tror jag också att om livet alltid är så underbart som man ibland önskar att det var, då skulle man inte uppskatta de underbara stunderna på samma sätt som man gör idag. Man skulle helt enkelt tycka att man levde ett medelmåttigt liv, även fast man har allt vi idag önskar att vi hade.

Visst, det är kanske just nu, när livet är underbart, jag är omringad av världens bästa människor, och främst. luckoruset genom kroppen bara fortsätter att strömma, jag har en uuunderbar pojkvän. Även fast han bor för många mil ifrån mig...

men trots det, jag älskar livet ♥